Hur många ord kan en svensk?

Svenska Akademiens ordlista (SAOL), språkets mest kända referensverk, innehåller drygt 126 000 ord i sin senaste utgåva. Ingen enskild person kan alla dessa — och det är inte ens meningen. Frågan “hur många ord kan en svensk?” är svårare att besvara exakt än den låter, av flera skäl.

Varför det inte finns ett exakt svar

Forskare som studerar ordförråd stöter genast på ett metodproblem: vad räknas som “ett ord”? Räknas böjningsformer (springa, sprang, sprungit) som samma ord eller olika ord? Räknas sammansättningar (bokhylla, bokmärke) som egna ord eller som kombinationer av kända ord? Olika studier gör olika val här, vilket gör att uppskattningar av en persons ordförråd kan variera kraftigt beroende på metod — inte bara mellan personer, utan mellan hur man mäter.

Det gör att du bör vara skeptisk mot alltför exakta siffror (“en vuxen kan exakt 40 000 ord”). Det ärliga svaret är att storleksordningen ligger på tiotusentals ord för en vuxen infödd talare, med stor spridning beroende på utbildning, läsvanor och yrke — men en enskild, allmänt accepterad siffra existerar inte.

Passivt kontra aktivt ordförråd

En viktigare distinktion än det exakta antalet är skillnaden mellan två sorters ordförråd:

Passivt (receptivt) ordförråd — ord du förstår när du läser eller hör dem, även om du sällan eller aldrig använder dem själv. Det här ordförrådet är alltid störst.

Aktivt (produktivt) ordförråd — ord du själv kan plocka fram och använda korrekt i tal eller skrift, utan att behöva slå upp dem. Det här ordförrådet är betydligt mindre än det passiva, ofta bara en bråkdel av det.

Skillnaden förklarar varför du kan läsa en avancerad text utan större problem, men ändå tveka när du själv ska formulera dig kring samma ämne. Du känner igen fler ord än du aktivt äger.

Vad som gör att ordförrådet växer under livet

Till skillnad från många andra kognitiva förmågor fortsätter ordförrådet att växa långt upp i vuxen ålder — det finns ingen naturlig platå vid, säg, 25 år. Det som avgör tillväxten är framför allt exponering: hur mycket och hur varierat man läser, vilka miljöer man rör sig i, och vilka ämnen man aktivt engagerar sig i. Den som läser mycket inom ett specifikt fackområde bygger ett stort ordförråd just där, även om det inte alltid syns i vardagsspråket.

Det är också därför ordförråd är ett av de områden där systematisk, riktad övning gör tydlig skillnad jämfört med att bara “leva vidare som vanligt”. Exponering i vardagen är ofta smal — samma sammanhang, samma ämnen, samma personer. Att aktivt möta ord utanför den vanliga bubblan är det som breddar det passiva ordförrådet, och att sedan faktiskt använda de nya orden är det som flyttar dem till det aktiva.

Varför ordförrådets storlek skiljer sig så mycket mellan personer

Om ordförråd byggs genom exponering över tid, följer det naturligt att personer med olika läsvanor, olika yrken och olika intressen slutar upp med väldigt olika ordförråd — även om de talar samma modersmål och har liknande utbildningsnivå. Den som läser mycket skönlitteratur bygger ett rikt ordförråd kring känslor, relationer och beskrivande språk. Den som läser mycket facktext inom ett ämne bygger ett djupt, specialiserat ordförråd just där, som kan vara obegripligt för någon utanför fältet. Ingen av delarna är “mer korrekt svenska” än den andra — de är bara olika delar av samma stora språk.

Det förklarar också varför ett smalt, återkommande vardagsspråk — samma jobb, samma sociala krets, samma typer av samtal — sällan breddar ordförrådet nämnvärt över tid, även efter många år. Tillväxten kräver att man aktivt möter ord utanför den invanda bubblan, inte bara mer tid i samma miljö.

Så växer du ditt eget ordförråd

Att jaga en specifik siffra (“jag vill kunna 50 000 ord”) är mindre användbart än att fokusera på processen: möt ord du inte redan kan, i sammanhang som gör dem begripliga, och använd dem själv tillräckligt ofta för att de ska flytta från passivt till aktivt ordförråd. Det är den principen — inte en exakt räkning — som ligger bakom hur Glosa är byggt: ett nytt ord om dagen, med definition och exempel för att bredda det passiva ordförrådet, och ett dagligt quiz som tvingar fram aktiv återhämtning för att flytta orden dit de faktiskt gör nytta.